Tack för 2 underbara år!
Hej på Er! :)
Jag sa redan i första inlägget att bloggandet inte riktigt är min grej.. Jag får nog stå fast vid det, även fast jag måste erkänna att det har varit skönt att skriva av mig ibland. Innan jag lägger av har jag tänkt att dela med mig av min sista tid i Lux och mina tankar. För min egen skull.
Det var både lycka och tårar sista tiden i Lux. Jag försökte att njuta av tillvaron. Träffade vänner och umgicks med familjen och såklart Jeff! Men det fanns hela tiden i tankarna att jag skulle lämna allt snart, att livet som jag haft i 2 år höll på att ta slut. Hur mycket jag än kämpade emot tårarna och försökte tänka positivt så kunde jag inte hålla tillbaka. Kände mig dum att gå runt och vara ledsen. Jag skulle ju vara glad för det jag hade, alla underbara vänner jag funnit! Jag visste vad jag hade, var lycklig över det, men kände redan en saknad.. Egentligen inte så konstigt att det kändes tungt. Och.. jag är ju en grubblare.
Jag spände mig alldeles för mycket och fick problem med axlarna och andningen. Blev sjuk flera gånger, men jobbade iaf och tränade mycket. Glömde bort att ta hand om mig, men Jag klarar väl mig alltid? Jag håller med er, så dumt...
Nu är jag hemma i Strålsnäs och verkligen njuter av semestern! Känner mig himla trött bara, nu när jag slappnar av. Det är så roligt att träffa vännerna igen! Det känns som vi inte varit ifrån varandra så länge :) Och skönt att ha familjen omkring mig, är lycklig att jag har dem! <3
Jag ska börja plugga i Tranås den 19e och har en lägenhet fr.o.m den 1a september. Det känns roligt och spännande! Det är så skönt att jag äntligen vet vad jag vill prova på, att jag har ett mål! Jag ska koncentrera mig på det här året och måste fixa det, sen får vi se hur det känns, men just nu kan jag se mig själv i en uniform. Polis, det känns som ett spännande yrke!
Jag hoppas att mina grubbleritider är över! Det är så dumt att oroa sig för mycket över saker och ting. Att gå runt och grubbla och missa det man har just nu, för ofta visar det sig att det inte alls blev som man tänkt sig. Hur framtiden ska bli, det har vi ingen aning om. Försöka att vara eftertänksam inför svåra val och göra det bästa av situationen, det får vara mitt mål. Jag fick ett gott råd av en härlig kvinna: "Tänk, vad är det värsta som kan hända?" Jag brukar ställa mig den frågan ofta nu för tiden. Blir det fel så lär jag mig nåt av det, man kan alltid ångra sig. Trots att man vet hur man ska tänka och att man ska vara glad för den man är och det man har idag, så känns det tugnt vissa dagar, det gör det här också..
Jag har fått lära känna många människor under mina aupairår i Lux och fått vänner för livet! Insett hur viktig min familj och vänner är! Har en underbar pojkvän, som snart kommer och hälsar på mig! :) Det har varit 2 otroligt roliga år! Jag har fått vara med om mycket och lärt mig om hushåll, barn, lycka och inte minst mig själv. Självklart har det känns tugnt vissa dagar och ofta var jag inte sams med mig själv. Men med underbara människor runtomkring mig och Er här hemma har jag klarat mig igenom olika situationer och blivit starkare och känner mig lycklig.
Musiken har varit en av de saker som jag och familjen haft gemensamt. Är så glad för alla singstarkvällar och sångstunder, som jag kommer att sakna. Musik är lycka!
Jag var i Lagnöviken förra veckan och hade några dagar tillsammans med bara gullungarna och några med hela familjen. Det kändes.. härligt! Jag är så glad att ha fått lära känna denna familj, som hjälpt mig och lärt mig så mycket och varit med och gjort dessa 2 år till de bästa i mitt liv. Ni kommer alltid att ha en speciell plats i mitt hjärta! Vi ses snart igen!! :)
Men utan min Aristea hade det verkligen inte varit detsamma!! Du har Alltid varit där för mig. Vi har haft så roligt tillsammans och har många fina, roliga och galna minnen ihop! VI är bäst =)<3
Med denna låt, som alltid kommer att påminna mig om min härliga tid i Lux säger jag tack och hejdå för mig! Ha en underbar sommar och ta hand om Er!
Är det någon som funderar på att bli aupair? Tveka inte! =)
Puss & kraam
Jag sa redan i första inlägget att bloggandet inte riktigt är min grej.. Jag får nog stå fast vid det, även fast jag måste erkänna att det har varit skönt att skriva av mig ibland. Innan jag lägger av har jag tänkt att dela med mig av min sista tid i Lux och mina tankar. För min egen skull.
Det var både lycka och tårar sista tiden i Lux. Jag försökte att njuta av tillvaron. Träffade vänner och umgicks med familjen och såklart Jeff! Men det fanns hela tiden i tankarna att jag skulle lämna allt snart, att livet som jag haft i 2 år höll på att ta slut. Hur mycket jag än kämpade emot tårarna och försökte tänka positivt så kunde jag inte hålla tillbaka. Kände mig dum att gå runt och vara ledsen. Jag skulle ju vara glad för det jag hade, alla underbara vänner jag funnit! Jag visste vad jag hade, var lycklig över det, men kände redan en saknad.. Egentligen inte så konstigt att det kändes tungt. Och.. jag är ju en grubblare.
Jag spände mig alldeles för mycket och fick problem med axlarna och andningen. Blev sjuk flera gånger, men jobbade iaf och tränade mycket. Glömde bort att ta hand om mig, men Jag klarar väl mig alltid? Jag håller med er, så dumt...
Nu är jag hemma i Strålsnäs och verkligen njuter av semestern! Känner mig himla trött bara, nu när jag slappnar av. Det är så roligt att träffa vännerna igen! Det känns som vi inte varit ifrån varandra så länge :) Och skönt att ha familjen omkring mig, är lycklig att jag har dem! <3
Jag ska börja plugga i Tranås den 19e och har en lägenhet fr.o.m den 1a september. Det känns roligt och spännande! Det är så skönt att jag äntligen vet vad jag vill prova på, att jag har ett mål! Jag ska koncentrera mig på det här året och måste fixa det, sen får vi se hur det känns, men just nu kan jag se mig själv i en uniform. Polis, det känns som ett spännande yrke!
Jag hoppas att mina grubbleritider är över! Det är så dumt att oroa sig för mycket över saker och ting. Att gå runt och grubbla och missa det man har just nu, för ofta visar det sig att det inte alls blev som man tänkt sig. Hur framtiden ska bli, det har vi ingen aning om. Försöka att vara eftertänksam inför svåra val och göra det bästa av situationen, det får vara mitt mål. Jag fick ett gott råd av en härlig kvinna: "Tänk, vad är det värsta som kan hända?" Jag brukar ställa mig den frågan ofta nu för tiden. Blir det fel så lär jag mig nåt av det, man kan alltid ångra sig. Trots att man vet hur man ska tänka och att man ska vara glad för den man är och det man har idag, så känns det tugnt vissa dagar, det gör det här också..
Jag har fått lära känna många människor under mina aupairår i Lux och fått vänner för livet! Insett hur viktig min familj och vänner är! Har en underbar pojkvän, som snart kommer och hälsar på mig! :) Det har varit 2 otroligt roliga år! Jag har fått vara med om mycket och lärt mig om hushåll, barn, lycka och inte minst mig själv. Självklart har det känns tugnt vissa dagar och ofta var jag inte sams med mig själv. Men med underbara människor runtomkring mig och Er här hemma har jag klarat mig igenom olika situationer och blivit starkare och känner mig lycklig.
Musiken har varit en av de saker som jag och familjen haft gemensamt. Är så glad för alla singstarkvällar och sångstunder, som jag kommer att sakna. Musik är lycka!
Jag var i Lagnöviken förra veckan och hade några dagar tillsammans med bara gullungarna och några med hela familjen. Det kändes.. härligt! Jag är så glad att ha fått lära känna denna familj, som hjälpt mig och lärt mig så mycket och varit med och gjort dessa 2 år till de bästa i mitt liv. Ni kommer alltid att ha en speciell plats i mitt hjärta! Vi ses snart igen!! :)
Men utan min Aristea hade det verkligen inte varit detsamma!! Du har Alltid varit där för mig. Vi har haft så roligt tillsammans och har många fina, roliga och galna minnen ihop! VI är bäst =)<3
Med denna låt, som alltid kommer att påminna mig om min härliga tid i Lux säger jag tack och hejdå för mig! Ha en underbar sommar och ta hand om Er!
Är det någon som funderar på att bli aupair? Tveka inte! =)
Puss & kraam
